The browser you are using is not supported by this website. All versions of Internet Explorer are no longer supported, either by us or Microsoft (read more here: https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Please use a modern browser to fully experience our website, such as the newest versions of Edge, Chrome, Firefox or Safari etc.

Policy briefs and other reports

On this page you will find all BECC policy briefs, and examples of other publications.

Policy briefs in English

2021

Authors: Tobias Kummerle, Henrik G. Smith, Joris Cromsigt, Regina Lindborg, Jens-Christian Svenning, Carl-Gustaf Thulin. 

About the report

Rewilding is a restoration approach with the goal focused on restoring and protecting natural processes and the capacity of ecosystems to respond to global change. This is essential to ensure that ecosystems continue to provide benefits to societies and can adapt under a changing climate.

Open the report

The importance of land-atmosphere biophysical interactions for regional climate and terrestrial ecosystem change - Improved understanding to inform Swedish national climate action

Authors: Wilhelm May | Paul A. Miller | Benjamin Smith

ISBN: 978-91-984349-3-4 (print) 
ISBN: 978-91-984349-4-1 (pdf) 

About the report

The synthesis aims to lay the foundation for an improved understanding of the biophysical influence of land-use and land-cover changes on regional climate and terrestrial ecosystem change in Sweden, and to outline a roadmap for developing tools that support the formulation of policies and decision-making by policymakers, taking these potentially significant effects into account. The additional information and support tools will enable holistic assessments of the Swedish national climate policy for regional climate and terrestrial ecosystems.

Open the report (PDF, 5,60 MB, new tab)

Collection of sources in separate documents:
Collection of sources_1 (PDF, 1,11 MB, new tab)
Collection of sources_2 (PDF, 264 KB, new tab)
Collection of sources_3 (PDF, 296 KB, new tab)
Collection of sources_4 (PDF, 304 KB, new tab)
Collection of sources_5 (PDF, 533 KB, new tab)

The work on this synthesis is supported by the FORMAS Research Council (grant number 2017-01895) as part of the National Research Programme on Climate.

2017

Authors: Juliana Dänhardt | Lovisa Nilsson | Jordan Hristov | Johanna Alkan Olsson | Mark Brady | Peter Olsson | Henrik G Smith | Yann Clough

ISBN: 978-91-620-6773-1

About the report

The report Collective implementation of ecological focus areas is written on behalf of the Swedish Environmental Protection Agency. The report is based on ecological and economic modeling as well as interviews with farmers and civil servants in Sweden, the Netherlands and England.

Open the report (PDF, 877 kB, new tab)

2014

Authors: Fariborz Zelli and Johannes Stripple.

About the report

Over the last decades, there has been a rapid increase of the number of climate change initiatives outside the UNFCCC. In research this is referred to as ‘institutional fragmentation’, and it encompasses a wide range of public, private and hybrid initiatives, at various levels of governance. This development is extensively discussed in the IPCC Fifth Assessment Report AR5. Chapters 13-16 of the Working Group III contribution to the AR5 highlight that institutional fragmentation has meanwhile drawn more attention in UNFCCC-internal discussions. The changing climate policy arena raises new issues and may offer new opportunities to advance climate change mitigation and adaption. 

The fragmentation of international climate politics

Policy briefs på svenska

2021

Författare: Tobias Kummerle, Henrik G. Smith, Joris Cromsigt, Regina Lindborg, Jens-Christian Svenning, Carl-Gustaf Thulin. 

Om rapporten

Rewilding är en metod för restaurering, med målet att återställa och skydda naturliga processer och ekosystemens kapacitet att svara på globala förändringar. Detta är livsviktigt för att säkerställa att ekosystem fortsätter att producera samhällsnyttor och kan anpassa sig till ett föränderligt klimat.
 

Öppna som pdf (380 kB, ny flik)

2020

Författare: Cecilia Akselsson, Carina Keskitalo, Karin Öhman, Thomas Ranius, Maria Forsberg and Henrik G Smith

Om rapporten

Trycket på både skogs- och jordbruksmark ökar, bland annat som en följd av befolkningsökningen, ändrade konsumtionsmönster och den pågående klimatförändringen. Detta leder till målkonflikter, där aktörer med olika intressen har olika syn på hur marken ska användas på bästa sätt. Dagens sektorsvisa planering, där beslut ofta tas på fastighetsnivå, gör det svårt att hitta lösningar på dessa målkonflikter. En övergång till en mer samordnad landskapsförvaltning har stor potential, men innebär också att en rad hinder först måste övervinnas. 

Samordnad landskapsförvaltning - Ett nytt sätt att förvalta landskap för att uppnå hållbarhetsmålen

 

2020

Författare: Maria von Post, Johan Ekroos, Johanna Alkan Olsson, Åsa Knaggård, Ola Olsson, Anna S Persson and Henrik G. Smith.

Om rapporten

Det svenska arbetet med att skapa en grön infrastruktur syftar till att bevara biologisk mångfald, gynna ekosystemtjänster och stärka ekosystemens resiliens mot exempelvis klimatförändringar. Inom det strategiska forskningsområdet BECC (Biodiversity and
Ecosystem services in a Changing Climate) har vi undersökt de teoretiska förutsättningar och praktiska utmaningar som finns när det gäller att använda grön infrastruktur för att ta ett landskapsperspektiv på bevarandearbetet, och för att skapa samverkan mellan olika landskapsaktörer i detta arbete

Grön infrastruktur för bevarande av biologisk mångfald

2015

Författare: Johan Ekroos, Henrik Smith and Anja Ödman.

Om rapporten

Naturvårdens mål är att bevara biologisk mångfald (gener, arter och livsmiljöer) och naturliga ekosystemprocesser, men också att möta människors behov av att tillgodogöra sig de tjänster som naturen ger. Under de senaste åren har en polariserad debatt uppstått som ställer dessa målsättningar emot varandra. Sett ur ett bredare perspektiv är det dock möjligt att hitta lösningar som kombinerar bägge dessa målsättningar genom att identifiera synergier för ett effektivt naturskydd.

Naturvård - segregerad från eller integrerad i jordbrukslandskapet? 

2013

Författare: Cecilia Akselsson.

Om rapporten

Nedskärningarna av svavelutsläpp i Europa beskrivs ofta som en framgångssaga - från 1990 har de minskat med 70%. Innebär det att försurningsproblemet är löst? Tyvärr är det inte så. Återhämtningen går långsamt och i sydvästra Sverige, som är den del av Sverige som tagit emot störst mängder surt nedfall, bedöms 50% av skogsmarken, och lika stor andel av sjöarna, vara försurade. Hur skogsbruket bedrivs nu och i framtiden spelar en viktig roll för återhämtningen från försurningen, men även för en rad andra miljöfrågor. För att kunna ta bra beslut krävs att vi förstår de synergier och konflikter som kan uppstå mellan olika miljömål vid olika skogsbruksstrategier. 

Försurning av mark och vatten i Sverige

2013

Författare: Anna Maria Jönsson.

Om rapporten

Framtiden är viktig när man planerar för ett långsiktigt uthålligt skogsbruk, och en aktuell fråga är hur klimatförändringen kommer att påverka skogen. Inom BECC och MistraSWECIA bedrivs forskning för att besvara denna. Genom att modellera hur temperatur, nederbörd och vind påverkar trädens årliga tillväxt, risk för skador och respons på olika skötselåtgärder studerar vi möjligheten att klimatanpassa skogens skötsel.

Klimatanpassad skogsskötsel

2013

Författare: Åsa Kasimir Klemedtsson.

Om rapporten

Klimatförändringar påverkar inte bara skogen, också skogsbruket påverkar och släpper ut växthusgaser. Dikning av några procent av Sveriges yta står för lika mycket utsläpp som en femtedel av alla verksamheter i Sverige, undantaget emissioner från mark och
skog. Men utsläppen går att åtgärda med förändrad markanvändning. Forskning genom fältmätningar och processmodellering kan tala om hur mycket växthusgaser som avgår från marken och föreslå dessa åtgärder. 

Skog och jordbruk på dikade våtmarker avger stora mängder växthusgaser

2013

Författare: Håkan Wallander.

Om rapporten

Nya forskningsresultat vänder upp och ner på uppfattningen om hur kol inlagras i skogsmark. Det så kallade humuslagret i skogsmarken verkar byggas upp underifrån istället för ovanifrån. Det kan vara avgörande för att bättre kunna beskriva kolets kretslopp i ekosystemmodeller och i förlängningen göra bättre prediktioner i globala klimatmodeller.

Skogsmarkens humuslager byggs upp underifrån

Syntheses and reports in English

These are some examples of syntheses written by BECC researchers, and examples of other reports and books with contribution from BECC.

2022

Roger Hildingsson and Åsa Knaggård published a book chapter on the success of the Swedish carbon tax in the edited volume Successful Public Policy in the Nordic Countries.

The publication (Chapter 12) is available via open access

Synteser och rapporter på svenska

Här samlar vi synteser skrivna av forskare från BECC, samt exempel på andra rapporter och böcker där forskare från BECC varit med och bidragit.

2022

Författare: Ove Jonsson, Maj Rundlöf, Glenn Svensson, Malin Forsberg, Bodil Lindström, Alina
Koch, Elin Eriksson, Gustaf Boström & Mikaela Göncz

Om rapporten

Syftet med projekt, AirBeeSafe, var att öka kunskapen om bin och andra pollinerande insekters exponering för olika växtskyddsmedel i odlingslandskapet. Projektet utfördes i ett samarbete mellan SLU Centrum för kemiska bekämpningsmedel i miljön (CKB) och Biologiska institutionen, Lunds universitet, samt lantbrukare och biodlare. Finansiering gavs av Naturvårdsverket och det strategiska forskningsområdet BECC, Biodiversity and Ecosystem services in a Changing Climate.

Studien visade att pollen innehåller många växtskyddsmedel och höga halter i jämförelse med nektar och luft. Fortlöpande analys av rester i pollen skulle därför kunna vara ett sätt att övervaka risken med växtskyddsmedel för blombesökande insekter.  

Pollinatörers exponering för växtskyddsmedel via pollen, nektar och luft i jordbrukslandskapet

2021

Author: Markku Rummukainen

ISBN: 978-91-984349-6-5

Om rapporten

Skogen och skogsbruket har idag en stark närvaro i klimatdebatten. Det handlar inte minst om möjliga klimatlösningar förknippade med skogen, men föranleds också av att skogen är en del av klimatsystemet. Förändringar i skogar och i skogsbruket påverkar
klimatet, och klimatförändringen påverkar skogens och skogsbrukets förutsättningar. I denna syntes ligger fokus på hur skogen på olika sätt kan bidra till klimatlösningar. Det handlar dels om upptag och lagring av koldioxid från atmosfären, dels om att ersätta fossila bränslen och fossilintensiva material med biobaserade produkter i samhällets klimatomställning. Syntesen fokuserar på svenska förhållanden och frågeställningar.

Skogens klimatnyttor – en balansakt i prioritering (utökad utgåva)

2021

Redaktör: Anna Maria Jönsson

ISBN 978-91-984349-7-2

Om rapporten

Både klimat och skogsbruk har stor påverkan på arters utbredning, tillväxt och interaktion. Skogens skötsel, som av tradition handlat om virkesproduktion, har under de senaste årtiondena utvecklats till att omfatta många fler aspekter. Nytt
är att vi behöver förstå hur skogen kan bidra till att begränsa pågående klimatförändring, både på kort och lång sikt, samtidigt som det behövs kunskap om och anpassning till att pågående klimatförändring påverkar skogsekosystemen. Första delen av det här kapitlet beskriver hur synen på skogsbruket och skogens multifunktionalitet förändrats över tid. I den andra delen av kapitlet beskrivs generella samband mellan klimatfaktorer och skogsekosystemens respons, tillsammans med en översikt av kunskapsbehov för utveckling av modellbaserade verktyg. Träden står i fokus, men genomgången omfattar skogslevande arter i stort. Tredje delen tar upp klimatanpassning av skogens skötsel i perspektivet av skogens multifunktionalitet.

Dragkampen om skogen – en syntes om skogsbruk i perspektivet av klimat, miljö och biologisk mångfald

2020

Författare: Lena Bergström, Pernilla Borgström, Henrik G. Smith m.fl.

Om rapporten

De stora miljö- och samhällsproblemen kommer inte ensamma. De är sammankopplade på olika sätt. Detta innebär utmaningar men ger också möjligheter att utveckla åtgärder och lösningar. Det gäller både för klimatfrågan och frågan om att motverka förlusten av biologisk mångfald och ekosystem. Kunskapens betydelse för att hantera dessa och andra aspekter är ovärderlig, såväl kring specifika frågeställningar som kring omständigheter och förutsättningar för åtgärdsarbetet.

Den här kunskapssammanställningen har gjorts av forskare från Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet på uppdrag av Naturvårdsverket och SMHI. Forskarna har tagit avstamp i de omfattande kunskapsutvärderingar som gjorts av den mellanstatliga klimatpanelen (IPCC) och den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald (IPBES). Slutsatserna från IPCC och IPBES sätts i ett svenskt perspektiv, bland annat genom utvalda exempel vilka fungerar som aktuella illustrationer av hur klimatförändringar påverkar biologisk mångfald och ekosystem i Sverige.

Utgiven i SMHI:s serie KLIMATOLOGI. Nr 56 2020.

Länk till publikationen

2015

Redaktör: Nina Nordh

Om antologin

Världen utvecklas. Vi skulle inte känna igen det liv som levdes för hundra år sedan, och troligen inte heller vardagen som våra barnbarn kommer att uppleva den. Fossila bränslen möjliggjorde den industriella revolutionen, vilket har lämnat sina avtryck på gott och ont. Nu står vi inför en omfattande omställning till en framtid som ska räcka till och omfatta alla och på lika villkor – en hållbar värld! Här har Lunds universitet en viktig roll att fylla genom sin forskning, utbildning och kunskapsspridning. Det konkretiseras i den egna verksamheten och de arenor och nätverk som universitetet verkar i. Genom att utmana och sammanföra människor med de bästa idéerna, genomlysa såväl frågor som möjliga svar kan utvecklingen av hållbara lösningar både underlättas och påskyndas.

15 hållbara lösningar för framtiden

2017

Författare: Juliana Dänhardt, Lovisa Nilsson, Jordan Hristov, Johanna Alkan Olsson, Mark Brady, Peter Olsson, Henrik G Smith och Yann Clough

Om rapporten

I den här studien utvärderar vi konsekvenserna av så kallat gemensamt genomförande av ekologiska fokusarealer enlig artikel 46:5 och 46:6 i EU:s direktstödsförordning. Genom bredare analyser beaktar vi även andra former av samverkan och justerade skötselvillkor. Att främja sammanhängande områden med ekologiskt fokus är en del av EU:s satsning på grön infrastruktur. Sverige tillämpar inte gemensamt genomförande i dagsläget. Ekologisk-ekonomisk modellering, workshop med jordbrukare och intervjuer med tjänstemän ligger till grund för studiens resultat. Fokus i våra analyser är effekter på pollinering och biologisk skadedjursbekämpning, båda ekosystemtjänster till nytta för jordbruket.

Ladda ner rapporten

2016

Författare: Knut Per Hasund, Lars Jonasson, Henrik G. Smith, Martin Stjernman, Paul Caplat, Klaus Birkhofer, Yann Clough, Helena Hansson.

Om rapporten

Denna rapport är en del av utvärderingen av landsbygdsprogrammet. Anledningen till att göra denna utvärdering är att tidigare utvärderingar pekat på brister i nyttan med miljöersättningen till extensiv vallodling. Kunskapen kring ersättningens effekter, också vid alternativa utformningar behöver fördjupas. Eftersom vallersättningen och kompensationsstödet kan förstärka eller ibland motverka varandras effekter på jordbruk, miljö och annat så analyserar vi båda i denna rapport. 

Öppna pdf (5,4 MB, ny flik)

BECC is hosted by CEC (Centre for Environmental and Climate Science). On their website, you will find a more syntheses, policy briefs and other reports with researchers affiliated to BECC. Follow the link below:

CEC Nyheter och publikationer

Klimatförändringar och biologisk mångfald - slutsatser från IPCC och IPBES i Sverige. Several BECC researchers participated in writing the report that looks specifically at the conclusions by IPCC and IPBES in a Swedish context. The webinar is in Swedish
Slutsatser från IPCC och IPBES i Sverige, fortsättning